Projekt avslutat

Med lite Alba sjuka i kroppen var det inte med största geist man kom gåendes mot Tjörnbroklippan i lördags. Men efterson Alba gick in i koma så var det ju lika bra att slänga upp slingorna och jobba på kruxet...igen. Epikure snackar jag om alltså. Inte helt säker på om namnet passar ledens karaktär för den är inte särskilt utsvävandes utan ganska distinkt, hård och gör ont (Epikurism på Wikipedia). Som sagt, upp med slingorna var det som gällde men fy fan va bra det kändes. Hade det inte varit för att jag inte trodde på att det var dagen så hade jag sänt redan då. Kanske dags för ett press trots allmäntillståndet! Och mycket riktigt, med grym känsla och lite Elvis i benen tickade man av det hårdaste hittills. Nu e det fan 8a som gäller, no more lajfstajl.

Kamikaze och dagis i kjugekull

Drog ner med familjen till "franska stugan" i Kjugekull för att möta upp med några gamla kompisar och deras barn. Lite annat löst folk åkte också ner och det var redan smockat av klättrare i Kjuge som det var. Även blommarknaden vid kafét lockade hela Skånes pensionärsarme så det blev trångt på parkeringen. Riktigt fint väder bjöds det på och när vi alla samlades på ängen visade det sig att vi var 11 vuxna och 8 barn. Dagis tyckte Poa och smet in i skogen. Där slet han förgäves på någon tråkig dyno för att sedan komma gråtandes tillbaka till dagpappan. Lite våfflor och finkaffe senare så var all glada igen. Gladast var nog kamikaze Cissi som flashade "Mandomsprovet" som vi alla vet är riktigt läskig på toppen. Sen brände hon av "Gastonareten" som om den var en lowball. Nästa gång tar vi med tradhjälmen för när kamikaze Cissi highsteppar så är det huvudet som kommer ner först. Alba verkade nöjd i skogen men bäst tyckte hon nog om lammen i ladan bredvid huset. Själv var jag extremt nöjd med att "Monolith" blev struken från listan, ganska lätt också nu när man gick på den direkt "på mörra". På vägen hem igår stannade vi hos gamla vänner till pappa och där fick vi grillade skaldjursspett som på beställning, inte helt fel... Alba har aldrig varit så glad och sprang omkring och jagade hundarna tills hon baxnade. Nu e det ganska najs och vara hemma men till helgen bär det av igen... vi sänder!!

If you live you learn

Ahh, isn’t it great to produce something and then have people jumping up and down on it as if it was all crap. Yes, I’m referring to the 8a yearbook 2007. I don’t mean to say that it’s bad to criticize but sometimes I think that the focus should lie elsewhere. It would be nice if critique generally started with: “This is good work man! Props! Perhaps next year you can try this and that to improve the format? What do you think?” Already this year we have gotten people say the book is ugly and that we should go into hiding. I address some of the critique below:

The colour is awful
The colour was chosen to sync the back cover (the Petzl ad) so that when you open up the whole book cover to cover they match. We did not aim to copy the French or Spanish army pamphlets and we are sorry that people see it this way. I thought the big 8a symbol on the front and the naked women on the back would blur the army look, or perhaps this is a trick used by many armies to lure young people into battle?

The translations are really bad
I don’t think they are. I know Cedric and Ignacio worked their ass of trying to translate the very difficult English climbing lingo into decent French and Spanish. And I got to say that being able to offer the yearbook in three languages already in the second year is fucking awesome. Most magazines that have been around forever have never done this!

The English is badly edited:
Well, this is my responsibility. I can only say that the way English is spoken and written differs and some of the comments on this subject are just wrong. The language is generally of high quality throughout the book. There will always be some mistakes but the spelling is controlled, and so is the grammar. In some of the articles however we have only checked the spelling since there is a climbing jargon that isn’t always in tune with grammatical rules.

There are too many 8a statements
This is the 8a yearbook... what do you expect? There is a fair amount of other info as well.

Well, I know more badgering will follow but that’s OK. If you don’t try things in life you don’t learn anything either. And I am eager to learn, and ready to consider the opinions of everyone. But I want this to happen in an aura of positive sentiment where the aim is to make something better instead of complaining on something that already is. This is how we bring ourselves forward as opposed to just standing still and stomping the same ol’ ground. Therefore, please continue to write to us with both positive and negative feedback and hopefully we have the energy to bring you a new and better yearbook next year. Cheers

Premiär i stugan

Första dagarna ute på Tjörn i stugan... helt grymt! Familjen åkte upp med Lill-Bob och Jonny i spetsen medan frugan drog pengalasset på sjukhuset. Väl uppe tog vi en sväng om Tjörnbron där vi hittade Jens och Karin läsandes på airpaden. Eftersom det ensamma repet på Björnligan var ledigt så fick Trossen en stund i gungan med gossekudden. Sen hämtade vi Stor-Bob och spenderade kvällen springandes omkring på gräset och eldandes. Alba var lyrisk över hästarna och allt nytt, och latinoblodet gjorde sig tydligt när hon dribblade omkring med bollen. Kvällen därpå tog jag en sväng om Viks kile som visade sig vara helt fantasktiskt nu innan löven på träden kommit. Det var varmt och ljust inne i dungen och dammen var perfekt. Tjocke Micke och Josefin mötte upp för sitt tredje klätterpass sen Januari. Inga grepp gick av idag men både Josefin och dansken drog av ett par fotsteg vid dammen. Dags för en diet kanske. I vilket fall så e det grymt att solen är tillbaka. Vi ser fram emot grymma dagar på landet under våren och sommaren.

The return of Lill-Bob

Efter en fantastisk period vädermässigt har familjen Svensson/Munoz äntligen frisknat till. Endast undertecknad har kvar en del symptom av dödsviruset som slog till från Engelska kusten i förra veckan. Alltså 1-1 i kampen om värsta smittan med syskonfamiljen från GB. Detta gjorde naturligtvis att man inte borde åkt ut och sänt, men det gjorde vi ändå... därav det långvariga sjukdomsscenariot (sammansatta ord är Svenska språkets stolthet!). I helgen pluttade Cissi ut sin andra 7a och jag var mm från mitt antiklimax projekt i överhänget, Epikuré. Annars var den bästa grejen att lill-bob själv vaknade till liv och började äta dubbelt, speciellt av glass. Tillbaka i matchvikt (eller lite under) ville hon direkt demonstrera att hon inte legat tanklös i sin feberfrossa. På 10 min radade hon upp 16 nya konster som bland annat inkluderade klassiskerna "piruett ner från bord", "in i brygga direkt från barnstol", "bananmos på golvet" och "bajs utanför blöjan". Vi kunde bara applådera och konstatera att vårt barn e bäst...