 |
| The next generation gör vad dem gör bäst |
Hoppade i husbilen med familjen och drog ner till Kjuge över helgen. Jonny Dala hängde på med sin avkomma och vår egen genpool var komplett. Zizzi var taggad men jag tyckte hon la onödigt mycket av sin energi på att packa, laga mat och tvätta. Själv gjorde jag viktig grejer såsom bytte gasflaskor, cortado, kollade guideboken (som jag glömde på köksbordet), filade fingertopparna, etc. Ingen kan säga att jag inte drog mitt strå. Resan flöt i alla fall på och vi fick ett minipass redan på fredag, eller rättare sagt den besatte Senora Munoz värmde upp inför helgen på Mocca medan jag babblade oanvändbar beta i bakgrunden. Vädret var fantastiskt men tempen singlade snabbt ner mot 5-6 när solen gick ner. Dala med sin sidekick Myrna dök upp sent omsider och vi begav oss iväg mot sjön där vi skulle parka bussarna. Efter lite allmänt barnkaos, bäddning, matlagning och vin-dryck kom lugnet. Ahhh. Men knappt hade man somnat(kändes det som) innan Trossen var kissinödig och måste ut och släppa på trycket. Natten tog emot oss med sina fulla 4 grader och Albas bara ben krympte till två pinnar. Men kiss blev det och desto skönare var det att komma in i bussen... men oj, det var visst inte natt, uret visade på 6.30 och Elliot ville också vara med på noterna. "Kan jag komma neeeeee", skrek han (mamma och han sover på loftet). Vällingen på ena brännaren, kaffet på andra. Livet... men fock, jag var helt kaputt. Då hoppar frugan ner från loftet med en handduk, springer ner till sjön, och hoppar i naken i vad som kan definieras som en isvak. Där ligger redan Dala-Jonny med en frappe efter några morgonlaps runt sjön. Dem e focking kräjsi, tänker jag och kurar in mig med kidsen framför Postis Per. "Postis per, sjunger glatt, när han kör till byn med sin katt", nynnar jag och tänker: Jag sänder:)
 |
| Johan Andersson och Kalle Reichen borstar förgäves på 2001, 7B+ |
